Citatet ovan kommer från filmen Fight Club som i sin tur kommer ifrån boken Fight Club skriven av Chuck Palahniuk. Den boken är för övrigt ett bra exempel på när filmen, i mitt tycke, är bättre än boken. Filmen som är regisserad av David Fincher är ett rent mästerverk och kan kanske vara den bästa filmen jag sett i hela mitt liv. Då är det iofs kanske inte konstigt att boken inte riktigt når upp lika högt.
Nåväl, det var inte om filmen eller boken jag skulle skriva nu utan om citatet. Det är ett intressant citat. Ett citat som jag aldrig riktigt vetat hur jag ska tolka det. Och om jag inte vet hur jag ska tolka det så kan jag inte veta om det ligger någon sanning i det. Olika dagar läser jag det på olika sätt. Dock så tror jag att jag nu - efter att jag börjat mitt sparsamma liv - har kommit det närmare.
Vi kan ta exemplet med min väska först. Jag har alltid med mig en axelväska. Fylld med diverse saker. Saker som jag behöver och som jag kanske kan behöva. Det är alldeles för mycket saker för att kunna stoppa i fickor. Framförallt så kommer den största tyngden och otympligheten från att jag ofta har med mig en bok. Så jag har vant mig vid detta och har så länge jag kan komma ihåg alltid haft en axelväska med mig. Vart jag än ska. Det har varit en slags trygghet kan man säga. Att alltid vara redo för vad som än händer.
Men de senaste veckorna har jag då och då gjort något helt annorlunda - iaf för mig. Jag har stoppat nycklarna, mobilen och mina betalkort i fickorna och... nöjt mig med det. Det är en väldigt bra känsla. En väldigt annorlunda känsla. En känsla av frihet. Dock tappar jag lite av "trygghetskänslan". Jag vet egentligen inte vad som är bäst. En kombination kanske? Byxor med många fickor i? Hm, kanske ingen dum idé.
Jag tycker att detta har en koppling till att äga många saker. Nu när jag slutat köpa massa saker kan jag fokusera på ett helt annat sätt. Istället för att köpa fem slipsar så köper jag en. Den enda som egentligen verkligen vill ha. Och detta går igen i så många av mina köpbeslut. Jag har börjat tycka det är skönt att äga färre saker. Det ger mig mer kontroll över mitt liv på något sätt. Det är en känsla av att veta var man har sina saker. Ens tankar fokuseras bättre när de inte behöver spänna över lika många saker.
Svaret är kanske inte att "man ska äga färre saker" utan kanske mer ett "man ska äga få men riktigt bra saker istället för många och halvbra"?
Så därför kom jag att tänka på detta citatet igen. Det ligger helt klart något i det. Exakt vad det är vet jag fortfarande inte än men... jag är på väg att förstå det mer iaf. Jag har börjat förstå munkar som avsäger sig alla sina egendomar. Det måste vara en väldigt speciell känsla. Jag hade velat pröva på att göra det om man bara hade kunnat gjort det för en vecka eller två. Att veta att man fortfarande äger allt och att man snart ska gå tillbaka till dem skulle nog förstöra syftet lite med det dock.
Nåväl. Som en slutnot kan jag uppmana dig att gå och se Fight Club om du inte gjort det innan. Googla dock inte för mycket på filmen innan du ser den då chansen är stor för att du ska råka se en hel del viktiga spoilers som kommer förstöra din upplevelse av filmen.
Du kan börja med att se trailern här under. (Akta dig för kommentarerna dock.)
Hoppas att alla har en bra semester. Själv sitter man på ett varmt kontor med jobb upp till öronen.
