En sak som förvånar mig enormt mycket är hur folk reagerar när man berättar att man sparar pengar för att någon gång kunna sluta arbeta. De flesta blir väldigt förvånade och många till och med arga. Nästan innan man ens sagt klart meningen så kan de haspla ur sig saker som dessa (eller olika variationer på dom);
1. -"Jaha! Och tänk om du dör imorgon då?!"
2. -"Ja, jag vill iaf inte lida nu bara för att bli rik i framtiden!"
3. -"Amendu, det fungerar inte så i verkligheten."
Jag blir lika förvånad varje gång. I mitt huvud så borde de tycka att det är intressant och fråga mer. Istället reagerar dom tvärtom och försöker trycka bort det som jag precis sagt.
Jag försöker alltid vara lugn och förklara för dom så att de kan förstå men det är svårt. Det blir nästan alltid samma diskussioner. Om vi tar dom i tur och ordning:
-"Jaha! Och tänk om du dör imorgon då?!"
-"Det är ju inte rationellt att tänka så. Om du tänkte så skulle du ju sluta ditt jobb nu och gå ut och spendera alla dina pengar idag för att det finns en risk att du kan dö imorgon men det gör du ju inte, eller hur? Om du ska se på det rationellt så bör du ta genomsnittlivstid i åtanke. OM du vore 75 år och jag föreslog detta för dig, DÅ hade ditt argument varit legitimt men du och jag har antagligen minst 50 år kvar att leva."
-"Ja, jag vill iaf inte lida nu bara för att bli rik i framtiden!"
-"Ja, jag vill iaf inte lida nu bara för att bli rik i framtiden!"
-"Men det handlar inte om att lida nu, jag lider inte ett dugg av att göra detta. Tvärtom så mår jag bättre än på länge."
-"Ah, okej. Men JAG måste iaf äga sak Y/bil X/hus Z/gå till restaurang W."
-"Varför? Du hade inte den för några år sedan, var du olycklig då?"
-"Nej, men nu måste jag ha den."
-"Varför? Vore du inte lyckligare med din gamla sak Y/bil X/hus Z som fungerade perfekt då, och istället ha mer tid. Tid att göra vad DU vill göra med ditt liv. Ditt enda liv."
-"Ahmen, jag vet inte. Hur som helst så fungerar det inte så i verkligheten."
-"Aja, men det fungerar iaf inte så i verkligheten."
-"Hur menar du? Att bli rik på aktier?"
-"Ja, precis. Folk förlorar bara pengar på det."
-"Berätta mer, varför förlorar de pengar, vilka har gjort det och hur mycket."
-"Äh, jag vet inte.... Men det fungerar inte iaf. Det vet jag."
-"Hur vet du det?"
-"Jo men du vet, man läser ju så mycket om sånt... i Aftonbladet och liknande."
-"Men det stämmer ju inte. Om du lägger bara lite tid på att läsa på om aktier skulle du förstå det också."
-"Aja..... Men du, pengar är inte allt här i världen. Att vara lycklig är mycket viktigare!"
Jag antar att någon form av avundsjuka är inbundet i detta. Många känner nog på sig själva att de inte kan genomföra detta. Antigen på grund av deras (inbillade) okunskap eller bristande motivation. Och att då någon annan kan göra det måste kännas tufft. För tufft för att acceptera. Då blir det en försvarsmekanism för dom att säga att det är "Omöjligt!". Gärna så högt så att de lurar sig själva.
Väldigt tråkigt detta. Resultatet blir ju att folk som sparar slutar prata om det med folk som är så indoktrinerade i "köpa-tänket".
Jag måste dock lägga till något positivt till sist. Sanningen är faktiskt att de flesta blir arga eller chockade när man säger det. Men ibland efter att diskussionen slutat, ibland några minuter efter, ibland några dagar efter, när de har de lugnat ner sig, blir dom lite intresserade och kommer ofta med frågor om hur det fungerar och så. Det är lite kul i alla fall!
