lördag 24 augusti 2013

Använd Paretoprincipen för att förbättra din privatekonomi




Något som jag använder på jobbet ibland är diagram med pareto-principen. Och när jag gjorde ett sådant häromdagen kom jag på att denna kan ju även användas av privatpersoner. Så vad är då "paretoprincipen"? Wikipedia förklarar det såhär:


"The Pareto principle (also known as the 80–20 rule, the law of the 
vital few, and the principle of factor sparsity) states that, for many 
events, roughly 80% of the effects come from 20% of the causes."


Alltså, 20 procent av orsakerna ofta står för 80 procent av verkan. På mitt jobb så står t.ex lönekostnader och materialinköp för nästan 80% av de totala kostnaderna. Alltså bör vi inte lägga tid på att få ner vår lokalhyra, elkostnad eller representationskostnader då dessa ändå är marginella i jämförelse med löne- och materialkostnaderna. 



Så om vi ska applicera detta på min och min frus privatekonomi så måste vi först undersöka vilka kostnader vi har och se hur mycket vi lägger på respektive post. Det kan se ut såhär för oss under en vanlig månad:

Hyra 6 000
Tv, bredband 369
Telefon 704
El 175
Kommunaltrafik 550
Försäkringar 256
Mat 3 100
Kläder 1 200
Elektronik 500
Nöjen 3 200
Övriga kostnader 1 000



Om vi sedan ordnar dessa efter storlek och beräknar hur stor del varje kostnad har av den totala månadskostnaden blir resultatet såhär:



Kostnadspost: Kostnad: Andel: Ackumulerat:
Hyra 6000 36% 36%
Mat 3300 20% 55%
Nöjen 3200 19% 75%
Kläder 1200 7% 82%
Övriga kostnader 700 4% 86%
Telefon 604 4% 90%
Kommunaltrafik 550 3% 93%
Elektronik 400 2% 95%
Tv, bredband 370 2% 97%
Försäkringar 260 2% 99%
El 180 1% 100%


Sedan lägger vi in dessa siffror och de  ackumulerade procenttal i ett diagram. Detta kallas för ett paretodiagram:



Här kan vi se att det går väldigt fort att ackumulera kostnaderna i början då de högsta ligger först med högst andel av de totala månadskostnaderna. 

Stämmer detta exakt med paretoprincipen då? Att 20% av kostnadsposterna står för 80% av den total kostnaden?

Det ska vi titta på. Vi är nästan uppe i 80% efter tre kostnadskategorier, närmare bestämt 76%. Dessa tre kostnadsposter är hyra, mat och nöjen. Det motsvarar 27% (3/11=0,27) av kostnadsposterna. I vårt fall kommer alltså 76% av kostnaderna från 27% av kostnadsposterna. Inte riktigt 20/80 men så var aldrig Paretoprincipen menad att vara exakt heller. Den visar helt enkelt att ofta kommer mycket av verkan från lite av orsakerna. Även så i detta fallet.

Så om detta vore mitt företag (vilket det ju är...) skulle vi först och främst satsa på att sänka dessa tre kostnader; hyra, mat och nöjen. Det skulle ge mest utslag på resultatet. 


33 kommentarer:

  1. Så bra då att dessa tre poster nästan kan bringas till noll. Nöjen, hur tänker ni där? För mat bör det räcka med en femhundring per person och månad. Hyran är svårare att få ordning på men jag föreslår att ni blir inneboende hos någon vilket skulle mer än halvera den posten. Det är uppenbart att ni har mycket att jobba med!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du verkar se allt i svart eller vitt? Man kan arbeta med sina kostnadsposter utan att behöva gå till det extrema.

      Radera
    2. 500 kr/mån per person i mat är för lite, skulle jag vilja påstå om man ska få i sig en allsidig bra kost.

      Det här med att spara/invester för framtiden och leva inuet är en balansgångvoch det kan ta en stund att kallibrera in vad som passar ens egen livstil/livssituation.

      Mvh/XO

      Radera
    3. Gustaf: tror du på riktigt att det är många par som frivilligt skulle bli inneboende hos någon om man inte måste, bara för att spara en tusenlapp eller två? Snälla tänk lite.

      Radera
    4. Det här med humor på nätet verkar vara knepigt att förstå.
      Det Gustav visar på är att just de kostnaderna blir ganska knepiga att jobba med.
      Tele, övrigt, nöje och kläder borde vara kostnaderna man ser över om man känner behov av det.

      Radera
    5. De blir knepiga att jobba med om du tror det. I verkligheten är de inte det.

      Din nuvarande hyra är kanske svår att påverka men du kan alltid ha detta i åtanke nästa gång du flyttar och väljer mellan två lägenheter. Matkontot kan du alltid ändra. Byta recept, byta affär, etc. Och nöjeskontot är det ju ganska uppenbart att man kan påverka själv mycket.

      Radera
  2. Bra artikel och det stämmer ju men de är väl de 3 sakerna som är svårast att förändra? Man vill ju inte bo i ett ruckel och äta havregrynsgröt och sitta och lägga patiens varje dag för att få ned de kostnaderna :). Men visst, finns säkert många som skulle kunna se över dessa poster och spara pengar antar jag.

    Ni är 2 stycken och har ett matkonto på 3100kr per månad. Jag är singel och har min son varannan vecka, jag är aldrig under 4000kr per månad så där skulle väl jag kunna göra lite men hittar inga bra recept som är billiga och vill inte äta blodpudding varje dag.

    Tips på någon webbsida eller bok som innehåller recept som kan få ned kostnaden på mat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du måste inte välja mellan att bo i ett ruckel eller ett slott :P Eller mellan att äta gröt och att äta kaviar och champagne varje dag. Det finns alla möjliga varianter där emellan. Det kan vara svårt att påverka vissa poster kortsiktigt, t.ex hyran men det är något man kan tänka på när man flyttar och väljer mellan olika bostäder.

      Och angående maten så vet jag inte riktigt. Vi köper det som vi vill äta för det mesta. Vi sparar dock in mycket på att äta billiga luncher. Om sanningen ska fram blir nog frukosten ofta lidande pga. stress så en fördel med det är att även den blir billig på vardagarna.

      Radera
  3. Specificera gärna nöjesposten, vad ligger i den?

    Mvh,
    Snåljåpen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allting som vi gör för nöjes skull. Gå på bio, restaurang, festa hos vänner och på krogen, nöjesparker, TV-spel, etc.

      Radera
  4. Inträden, brännvin, taxi och fyllekäk, typ. Borde dock vara närmare 40%.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, den posten såg ut så för mig också när jag var runt 20.

      Radera
  5. Tycker många bloggare skriver för mycket om sådant som sänker levnadsstandarden för mycket. Fokus ska bara vara på att undvika saker som kostar mer än värdet det ger individen (sprit på krogen/lyxmat/fika på för dyra ställen/för dyr bil/båt m.m.)

    Att räkna ut portionskostnader för mat till lunchen eller tro att man ska sänka sin hyra en massa och annat är att ta det för långt. Jag är givetvis sparsam men det är inte det som är det avgörande.

    Handlar om undvika aktier som inte växer, som går bakåt, som går i konken. Handla till ok inköpspriser och att lägga massa timmar på ständiga analyser och prognoser 40 år framåt eller 5 år framåt helt meningslöst enligt mig.

    Man ska minimera sin tid man lägger pga. att utdelningsinvestering tar otroligt lång tid. Ingen mening att ständigt räkna kr och ören då blir det för trist och de som gör det tror jag har en tendens att en dag bara sluta och satsa på något som går fortare men med högre risk då de bränt ut sig på vägen mot målet.

    Framtiden är så osäker att det inte går att prognostisera någonting i detalj. Några av de största företagen genom tiderna finns inte ens kvar idag osv.

    Jag har sett så många som sparar på vissa saker och sedan slår det helt fel och de slösar på betydligt mer meningslösa saker.

    Så personliga budgetar hit och dit...Kan dessutom ändras pga. vilken stad man bor i, vilket jobb man har, ens sociala situation om man pluggar och annat. Att hålla på med utdelningsinvestering eller value investing ska vara en sidoaktivitet som tar en till ett långsiktigt högre mål, det ska inte vara något jobbigt varje dag där man mäter mot vad man trodde man skulle tjäna etc.

    Ja det är mina högst personliga åsikter. Vill man göra kalkyler över ens personliga utgifter eller detaljprognoser är det fritt fram. Men sett så många bloggare som totalt ändrar sig att det nästan blir komiskt. Från att köpa aktier till att helt plötsligt istället amortera eller helt plötsligt börja daytrada...

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Tycker många bloggare skriver för mycket om sådant som sänker levnadsstandarden för mycket."

      Det du menar är "Tycker många bloggare skriver för mycket om sådant som sänker levnadsstandarden för mycket FÖR MIG". Du glömmer att detta är olika för alla människor.

      "Fokus ska bara vara på att undvika saker som kostar mer än värdet det ger individen (sprit på krogen/lyxmat/fika på för dyra ställen/för dyr bil/båt m.m.)." Ännu en gång, dessa är grejjer som inte ger mer värde än vad det kostar för DIG. Det kan vara annorlunda för andra människor.

      "Att räkna ut portionskostnader för mat till lunchen eller tro att man ska sänka sin hyra en massa och annat är att ta det för långt."
      Ännu en gång så utgår du bara från dig själv. 99% av alla människor skulle kunna sänka sin kostnad X, t.ex mat eller hyra, med bara några hundralappar i månaden utan att lida av det och genom att investera de pengarna få ut mycker mer i framtiden. Men det kanske inte är rätt för just DIG, vad vet jag.

      "Jag är givetvis sparsam men det är inte det som är det avgörande."
      Helt fel. I början när man börjar sparar är det hur mycket man kan spara varje månad som är det absolut viktigaste av allt för att bli rik i framtiden.

      "Man ska minimera sin tid man lägger pga. att utdelningsinvestering tar otroligt lång tid. Ingen mening att ständigt räkna kr och ören då blir det för trist."
      Ännu en gång så glömmer du bort att alla inte tänker som du gör. Alla tycker inte att detta är trist bara för att du gör det.

      "Framtiden är så osäker att det inte går att prognostisera någonting i detalj."
      Nej, självklart inte. Tror du verkligen att alla som gör en plan tror att det kommer att ske så till 100% så... ja, då borde du tänka om.
      Men planer är väldigt viktiga för de flesta människor för att veta ungefär vart man vill gå och hur man ska nå dit. Du kanske mår bäst av att free-styla det lite från dag till dag men de flesta fungerar inte så.

      "Jag har sett så många som sparar på vissa saker och sedan slår det helt fel och de slösar på betydligt mer meningslösa saker."
      Okej...? Förstår inte riktigt vad du vill säga med detta.

      "Så personliga budgetar hit och dit...Kan dessutom ändras pga. vilken stad man bor i, vilket jobb man har, ens sociala situation om man pluggar och annat."
      Ja? Jag har aldrig läst att någon skrivit att det finns en perfekt, exakt plan som fungerar för alla? Då missförstår du nog något.

      "Att hålla på med utdelningsinvestering eller value investing ska vara en sidoaktivitet som tar en till ett långsiktigt högre mål, det ska inte vara något jobbigt varje dag där man mäter mot vad man trodde man skulle tjäna etc."
      Ännu en gång så tror du att alla tycker som du. Du kanske tycker att det är jobbigt men många tycker att det är jättekul och framförallt nödvändigt.

      Radera
    2. Försök samla dina tankar och fokusera dom innan du skriver nästa gång så blir det nog mer sammanhängande. Denna kommentar känns mest som massa tankar du haft i några veckor och som nu kommer här på en gång, trots att 90% har inget att göra med mitt blogginglägg om Paretoprincipen.

      Radera
    3. Finner det lite komiskt att en person som på sin egen blogg berömmer sig själv för att ha "lagt ner tusentals timmar på att analysera över 500 amerikanska bolag" kritiserar andra för att de INTE minimerar den tid de lägger ner på sina investeringar :-)

      För egen del så kan jag bara konstatera att jag kommer lägga ner mer tid nu i början eftersom det tar lite extra tid att hitta rätt bolag. På sikt så kommer min portfölj att bli mer och mer passivt förvaltad eftersom tanken är att följa en "köp och behåll" strategi, så när jag väl valt ut huvuddelen av de företag jag är intresserad av så minskar min arbetsinsats. Där kanske Paretoprincipen kan visa rätt väg, så att jag kan lägga 20% av min tid på det som ger 80% av inkomsterna...

      Radera
  6. Intressant tankeexperiment. På mig stämmer principen exakt. Boende och nöje står för 80% av kostnaden (framförallt boendet, det är dyrt i Stockholmsområdet). Samtidigt väljer jag att prioritera boendet. Livet pågår just nu, inte bara i framtiden.

    SvaraRadera
  7. Så sant som det är sagt att de analyser och därpå följande åtgärder som är möjliga/önskvärda är högst personligt.
    Att plocka de lågt hängande frukterna först är ju enklaste sättet att komma igång och förhoppningsvis få bollen i rullning.
    Och tröttnar man på den inslagna vägen är det väl inget konstigt med det? Alla har ju rätt att ändra sig och att blogga om vad man håller på med innebär ju inget löfte om att man ska fullfölja hela vägen eller att man skulle behöva stå till svars för resultatet gentemot läsare.

    /TE

    SvaraRadera
  8. Jag gillar verkligen 80/20-tänket, brukar applicera den så gott det går, eftersom om man använder den till mycket i sitt liv så kan man få ut det mesta inom flera områden utan att "offra" för mycket tid.

    Jag gillar t.ex. styrketräning, men vill inte lägga allt för mycket tid på det, så jag lärde mig vilka 20% som är det viktigaste för muskelutveckling och skippar resterande 80% (som mest är detaljer kring kosttillskott, näringstiming osv.).

    Hur som helst så har jag funderat kring 80/20 vid investeringar, och jag tror nog egentligen att det man då borde investera i är indexfonder. Finns undersökningar som visar att indexfonder på 10 års sikt slår över 90% av de aktiva fonderna. Och tiden man behöver lägga ner då är i princip 0. Man lägger i princip inte ner någon tid alls och slår 90% av alla fonder! Det är imponerande. [Källa:
    http://www.indexfond.nu/2010/08/indexfonder-slar-98-procent-av-aktivt.html]

    Det rent rationella borde då vara att månadsspara i indexfonder så fort man har pengar, och när man nått sin "massa" för att kunna leva på avkastningen så kan man sälja av t.ex. 5-6% av portföljen varje år och leva på dem som "utdelning".

    Självklart är detta skittråkigt (och jag själv gör det inte trots att det förmodligen skulle ge mig mer av både pengar och tid i slutändan).

    SvaraRadera
  9. Detta var intressant och något som jag själv kanske måstse tillämpa på min egen månadsbudget.

    Dock minns jag främst att jag sprang på begreppet pareto under min utbildning, i ämnet nationalekonomi, och då hade det en något annorlunda innebörd. (Förvisso var inte nationalekonomi mitt bästa ämne..)

    Det handlade om att man fattade beslut (ett regeringsbeslut på "aggregerad nivå") som medförde att en grupp av människor fick det "bättre" utan att några andra grupper av människor fick det sämre. Ingen skulle påverkas negativt av att någon annan fick det "bättre".

    Detta torde även kunna tillämpas på individnivå, t.ex på en måanadsbudget. Att t.ex behålla samma levnadsnivå/levnadsstandard men få mer pengar över till sparande. Flytta till ett likvärdigt boende som erbjuder samma levnadsstandard och kvalitet men för ett mindre pris. (vilket i praktiken kanske är omöjligt).

    Nåväl, du får ursäkta detta "filosofiska" svamlande. Det var ett intressant inlägg och alltid intressant att finna nya innebörder av olika begrepp. Eller så har minnet sviket mig från min utbildning, det var ju trots allt snart 15 år sen.

    [Kali Tychi !]

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ditt minne sviker dig inte. Du tänker på "paretoeffektivitet" som också kommer från Vilfredo Paretos hjärna. Svårare att använda men dock intressant som du säger!

      Radera
  10. Varför pratar 95% av alla ekonomibloggare om hur rika de skall bli för att de drar ner på kostnaderna så mycket? Satsa på inkomstsidan istället, mycket lättare att via bra karriär dra in betydligt mer pengar än att optimera sin matlåda...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt enkelt på grund utav att det är bra mycket svårare att påverka inkomstsidan än utgiftssidan. Många gånger är det svårt eller omöjligt för människor att gå vidare i karriären. Och de möjligheterna kan påverkas av många externa faktoror som t.ex din chef, ditt jobb, var ditt jobb ligger, hur det går för dom ekonomiskt, hur många andra det finns som gör samma sak som du, hur bra dom är relativt till dig och mycket mer. Utgiftssidan kan du påverka själv, direkt, nu från dag 1 och du kan påverka den rejält.

      Och en annan anledning till att utgiftssidan är viktigare är även om du tjänar enormt mycket pengar så kan du lätt spendera allt varje månad och i princip ha mindre nettovärde än någon med mycket mindre lön än dig. Detta gör väldigt många människor.

      Så det är både enklare och bättre att koll på utgiftssidan.

      Radera
    2. Jag hör vad du säger men håller inte med. Om alla la den tiden och energin de lägger på att utgiftsoptimera på att utföra sitt jobb bättre skulle sannolikt karriärutvecklingen och löneutvecklingen se ut därefter. Det räcker ju som du skrier att ha koll på 20% av utgiftsposterna, då får man massa tid till att leverera på jobbet istället och rimliga utgifter.

      Radera
    3. Du har en poäng men tror att du överskattar folks arbetssituationer.

      Radera
  11. Därav kanske det är viktigt att extra amortera bort sitt huslån....som så många gör i bloggvärlden just nu. Inklusive jag....nu har jag kvar 300,000 kr i lån! Snart snart snart är jag skuldfri. Då har jag tagit bort min största kostnad! Nästa post borde bli mat, där kan vi också minska, speciellt nu när jag ska vara hemma mycket.
    Baka eget bröd igen, laga mat från grunden, storhandla osv..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om dina huslån överstiger räntan du kan få på aktier är det en bra idé att amortera. Annars är det en förlustaffär att göra det och något man alltså ej bör göra. Inte svår matte egentligen men verkar som att många har svårt att förstå detta.

      Men visst, om man har svårt att sova på nätterna pga av sitt höga bolån så kanske det är "bättre" för en sådan person att amortera på det först. Men då kan man också fråga sig om en sådan person från början borde tagit ett så stort bolån...

      Radera
    2. Som sagt, rent matematiskt är det lätt, men det hänger ju också lite på var man har sin ekonomiska "comfort zone".

      Anledningen att amortera behöver ju inte vara att man är orolig för bolånet, utan att man känner sig osäker på aktiemarknaden.

      Man kan ju vilja välja 500 garanterade kronor istället för 50% chans på 1000:- och samtidigt 50% risk för 0:-.

      /TE

      Radera
    3. Tror man att det är 50% chans att få 1000 och 50% risk att få noll så gör man kanske bäst i att hålla sig ifrån aktiemarknaden.

      Radera
    4. Så du vill inte se principen jag ville belysa för att siffrorna är helt tagna ur luften?

      /TE

      Radera
    5. Okej. Principer. Tycker att det är svårt att diskutera om man ska använda överdrivna principer och sedan komma och säga "men det är ju principen det gällde...".



      Men mitt uttalande kvarstår iaf. Om man har den åsikten, om man tror att det fungerar som enligt den principen, så förstår man inte hur aktiemarknaden fungerar och bör hålla sig utanför tills man förstått den mer.
      Och det var väl din andemening också? Så jag tror att vi är på samma sida i denna fråga.

      Och jag ber om ursäkt om jag låter sur här. Det är jag verkligen inte! Jag bara låter sur när jag skriver online ibland. Är väldigt rationell av mig och det lyser igenom i mina texter och tankebanor är jag rädd.

      Radera
  12. Nemas problemas! Det är inte alltid ens "tonfall" osv framkommer eller tolkas som avsändaren önskat när det gäller inlägg. Det gäller oss alla.

    Och ja, förstår man inte bör man hålla sig utanför, där är jag med dig. Men principen jag menade, om jag nu får hålla fast vid den lite, var ju att garanterade pengar (alltså genom minskade räntekostnader framöver) kanske väger tyngre än den (åtminstone historiskt) ganska stora chansen att uppnå bättre nettoresultat via investeringar istället. Detta eftersom investeringsalternativet ju medför en viss risk, hur liten den än må vara.
    Därför kan jag inte riktigt gå med på att den som väljer amorteringsalternativet per definition inte förstått aktiemarknaden.

    /TE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp. Förstår vad du menar. Det väger tyngre för kortsiktiga och trygghetssökande människor iaf. Tror att vi är ganska överens? :)

      Radera