onsdag 17 juli 2013

Folk vill inte förstå att man kan bli ekonomiskt oberoende




 En sak som förvånar mig enormt mycket är hur folk reagerar när man berättar att man sparar pengar för att någon gång kunna sluta arbeta. De flesta blir väldigt förvånade och många till och med arga. Nästan innan man ens sagt klart meningen så kan de haspla ur sig saker som dessa (eller olika variationer på dom);

1. -"Jaha! Och tänk om du dör imorgon då?!"
2. -"Ja, jag vill iaf inte lida nu bara för att bli rik i framtiden!"
3. -"Amendu, det fungerar inte så i verkligheten."

Jag blir lika förvånad varje gång. I mitt huvud så borde de tycka att det är intressant och fråga mer. Istället reagerar dom tvärtom och försöker trycka bort det som jag precis sagt.

Jag försöker alltid vara lugn och förklara för dom så att de kan förstå men det är svårt. Det blir nästan alltid samma diskussioner. Om vi tar dom i tur och ordning:

-"Jaha! Och tänk om du dör imorgon då?!"
-"Det är ju inte rationellt att tänka så. Om du tänkte så skulle du ju sluta ditt jobb nu och gå ut och spendera alla dina pengar idag för att det finns en risk att du kan dö imorgon men det gör du ju inte, eller hur? Om du ska se på det rationellt så bör du ta genomsnittlivstid i åtanke. OM du vore 75 år och jag föreslog detta för dig, DÅ hade ditt argument varit legitimt men du och jag har antagligen minst 50 år kvar att leva."
-"Ja, jag vill iaf inte lida nu bara för att bli rik i framtiden!"

Sen kan diskussionen gå vidare till andra invändningen. Eller ibland börjar den med den andra invändningen;

-"Ja, jag vill iaf inte lida nu bara för att bli rik i framtiden!"
-"Men det handlar inte om att lida nu, jag lider inte ett dugg av att göra detta. Tvärtom så mår jag bättre än på länge."
-"Ah, okej. Men JAG måste iaf äga sak Y/bil X/hus Z/gå till restaurang W."
-"Varför? Du hade inte den för några år sedan, var du olycklig då?"
-"Nej, men nu måste jag ha den."
-"Varför? Vore du inte lyckligare med din gamla sak Y/bil X/hus Z som fungerade perfekt då, och istället ha mer tid. Tid att göra vad DU vill göra med ditt liv. Ditt enda liv."
-"Ahmen, jag vet inte. Hur som helst så fungerar det inte så i verkligheten."

Sen kan diskussionen gå vidare till tredje invändningen. Eller ibland börjar den med den tredje invändningen;

-"Aja, men det fungerar iaf inte så i verkligheten."
-"Hur menar du? Att bli rik på aktier?"
-"Ja, precis. Folk förlorar bara pengar på det."
-"Berätta mer, varför förlorar de pengar, vilka har gjort det och hur mycket."
-"Äh, jag vet inte.... Men det fungerar inte iaf. Det vet jag."
-"Hur vet du det?"
-"Jo men du vet, man läser ju så mycket om sånt... i Aftonbladet och liknande."
-"Men det stämmer ju inte. Om du lägger bara lite tid på att läsa på om aktier skulle du förstå det också."
-"Aja..... Men du, pengar är inte allt här i världen. Att vara lycklig är mycket viktigare!"

Ooooch så börjar diskussionen om igen med någon av de ovanstående invändningarna. 

Jag antar att någon form av avundsjuka är inbundet i detta. Många känner nog på sig själva att de inte kan genomföra detta. Antigen på grund av deras (inbillade) okunskap eller bristande motivation. Och att då någon annan kan göra det måste kännas tufft. För tufft för att acceptera. Då blir det en försvarsmekanism för dom att säga att det är "Omöjligt!". Gärna så högt så att de lurar sig själva. 

Väldigt tråkigt detta. Resultatet blir ju att folk som sparar slutar prata om det med folk som är så indoktrinerade i "köpa-tänket". 

Jag måste dock lägga till något positivt till sist. Sanningen är faktiskt att de flesta blir arga eller chockade när man säger det. Men ibland efter att diskussionen slutat, ibland några minuter efter, ibland några dagar efter, när de har de lugnat ner sig, blir dom lite intresserade och kommer ofta med frågor om hur det fungerar och så. Det är lite kul i alla fall!

28 kommentarer:

  1. Okunskap är vad det är. Och känslorna är inblandade. Man har ju blivit indoktrinerad sen barnsben att börsen är livsfarlig och att ingen kan bli rik utan att vinn på lotto.

    Det är åsikter som sitter djupt som personerna inte har en aning om vart de kommer ifrån. Rationella argument hjälper inte när folk tänker med röven, så enkelt är det.

    Mvh,
    Snåljåpen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant. Jag har sagt det förr och säger det igen; Läser man Aftonbladet blir man dum i huvudet :P

      Radera
  2. Det bästa är att inte berätta för någon att man sparar/investerar. Jag brukar istället ge beröm till folk som köper dyra saker, ju mer dom konsumerar desto bättre går det för oss "snåla" aktieägare ;)

    mvh
    Ekonomisk Trygghet

    SvaraRadera
  3. Jag har knappt vågat prata med någon om våra investeringar. Men det är svårt att tro att man kan bli ekonomiskt oberoende, även om jag rent matematiskt förstår det.

    Håller fortfarande på med att övertyga maken, som nog fortfarande är inne på "aktier-är-farligt"-spåret. Visst, de kan bli värda noll, men det ska mycket till för att ett helt gäng storföretag ska gå i kk utan att andra varningar inom världsekonomin kommit innan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkar som att det är mångas sambosar som är rädda för sina respektives aktieintresse :P

      Verkligen. Och alla mäktiga personer i världen har enormt mycket aktier. De kommer att kämpa hårt för att systemet ska kunna fortsätta.

      Radera
  4. Även om jag inte siktar så högt som till ekonomiskt oberoende, så räcker det med att gå till diskussionerna jag har med in sambo för att stöta på motstånd/tveksamhet till att ha planer som sträcker sig fram till pension (vilket för oss är ca 25 år).
    Själv vill jag vara skuldfri och ha en del kapital då, medan sambon uttrycker de vanliga "man måste ju leva nu", och "jag har hellre kul nu än när jag är 65" osv.

    Jag försöker styra skeppet "vår privatekonomi" längs en kompromissrutt så att vi båda (och barnen) kan bli nöjda.

    I övrigt diskuterar jag knappt ekonomi annat än via kommentarsfält i de bloggar jag följer, så jag vet knappt hur "vanligt folk" resonerar.

    /TE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah, tråkigt att höra. Glad att min fru ändå är med på den här båten. Hade varit jobbigt att gjort detta helt själv tror jag.

      Nej, det kanske är bäst att hålla sig borta från att diskutera privatekonomi allt för mycket. Men jag kan inte låta bli ibland! Det är ju så roligt!

      Radera
  5. Min Sambo är också "rädd" för aktier.

    Instegsaktier kanske kan vara sådana som "vanligt" folk själva kan relatera till t ex Axfood, Ica-gruppen, Coca-Cola, MCD etc...

    Sedan när dom fastnat i aktieträsket kan dom kan prova lite tyngre Aktier med NÅGOT högre risk.



    //
    Ekonomisk Trygghet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha. Min sambo är också rädd för aktier. Verkar som att det är ett vanligt fenomen :P

      Gör samma sak här. Har två Avanza-konton och på min frus kontot lägger jag de mer "säkra" aktierna som inte fluktuerar så mycket. Då känner hon sig tryggare.

      Radera
  6. Det saknas långsiktigthet och kunskap hos folk. Kan inte heller diskutera privatekonomi med mina vänner.

    Jag läste dock ett bra inlägg på en av bloggarna jag följer som kanske skulle vara en väckarklocka för många

    http://www.dividendmantra.com/2013/07/which-is-riskier-1-paycheck-or-50.html

    Få har tålamod att investera flera år kontinuerligt, alla vill ha mycket pengar med en gång och nu, de vill inte vänta på snöbollseffekten som ränta på ränta innebär i långa loppet. Det tar några år innan det börja "hända" saker.

    Mvh/XO

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen. Just det här med att inte kunna skjuta upp njutning tror jag är det absolut svåraste för de flesta. Intressant inlägg du länkade!

      Radera
  7. Medelåldern vid dödsfall för svenska män börjar närma sig åttio år.några goda år efter sextio borde det bli!

    SvaraRadera
  8. Jag har märkt det du pratar om, senast igår faktiskt då vi kom in på ett samtal om aktier efter biofilmen.

    Ena killen var intresserad och visste inte alls hur man skulle gå till väga för att starta, så jag gav honom lite tips om bloggare och nätmäklare.

    Den andra personen, en tjej (om det gör nån skillnad) visste varken vilken sparränta eller vilka fonder hon hade, bara att hon hade fonder på nån bank och inte hur det gick för dem.

    Jag har inte en enda kompis i min ålder som har aktier och ingen jag känner på min utbildning heller (hade nog varit annorlunda ifall jag läst ekonomi). Så fort man tar upp ämnet om ekonomi, lön, skulder eller investeringar så brukar jag se tre vanliga reaktioner:
    1. Skamkänsla (det är jobbigt att tänka på ekonomi för dem och de har ofta ha huvudet i sanden när ämnet tas upp).

    2. Rädsla (Allt okänt och eteriskt skapar rädsla pga okunskap eller tidigare negativa associationer).

    3. Förnekelse.(Många tror att de har mer pengar än vad de har och lever flärdfullt men har ingen koll på lån, räntor eller dylikt).




    SvaraRadera
    Svar
    1. Måste bara fråga, blev så nyfiken, när du berättade om bloggare, berättade du att du bloggar då? Jag vill gärna berätta om olika bloggare men är rädd att någon ska hitta hit och förstå vem jag är. (Eller tja, det kommer ju hända förr eller senare, det är jag ganska säker på, men vill gärna försöka vara anonym så länge som möjligt.)

      Har ju pluggat ekonomi men faktum är att även i de kretsarna så är kunskapen om privatekonomi ganska liten. Eller iaf får jag den uppfattningen. Folk kan vara enormt duktiga på nationalekonomi, företagsekonomi eller annat men fortfarande sitta med lån upp över öronen.

      Och du har nog rätt i dina tre orsaker. Tråkigt.

      Radera
    2. Jag har berättat om min blogg för min familj och för de som varit intresserade vilket har varit någon enkel person.

      Inte för mina vänner igår nej då jag anser att ifall de vill bli bättre på aktier så skall de nog börja med nån knytpunkt såsom 4020.se (en lätt adress att minnas) som också har massa videolänkar och tips.

      Jag har inte postat länk till min blogg på facebook då jag känner att jag utelämnar mig själv samt att ekonomi är en 'känslig' fråga. Lite lustigt när jag tänker på det sättet då jag har adressen till en tjejbekants tidigare sexblogg. Frågan är om man inte utelämnar sig mer på det viset.

      Jag har inte en enda tomte på min utbildning som har aktier. Min tidigare läsekamrat fick öronen fyllda av allt mitt aktiesnack som han säkert lyssnade på med halvdöva öron, jag var ju tvungen att lasta av det på någon ;). Troligtvis en anledning till varför jag startade min blogg.

      Jag vill också reservera mig för att det kan hända att jag någon gång i framtiden skriver om något som någon kan uppfatta som stötande och det är det skönt att slippa bli uthängd.

      För att tillägga så tror jag inte man läser någon liknande aktie/ekonomiblogg ifall man verkligen inte är intresserad. Men jag har ju både ålder, fotografi och personliga detaljer på min egen blogg så säkert inte alltför svårt att luska ut vem jag är ifall man verkligen vill.

      Men so what, ifall helvetet skulle rasa samman på nåt osannolikt sätt blir det väl bara att öppna en ny blogg, det är knappast tänkt att jag skall begå lagbrott på min blogg. =)

      Radera
    3. Jag som precis bestämde mig för att börja blogga stod inför valet att vara öppen med vem jag är altenativt försöka hålla det ytligt vad gäller detaljer om mig själv. Jag valde en mer anonym approach för att kunna skriva utan att folk ska börja peka i min omgivning.
      Vilket nästan direkt höll på att skita sig när jag la upp ett kvitton där det stod var jag bor osv. Så man får absolut tänka sig för.

      Aktieboom, jag tror att man drar betydligt mer läsare ju personligare man är i sina inlägg då man som läsare kan relatera och förstå, finns ju en del begrepp som inte är så lätta att förstå för den som är ointresserad.
      Sen kan man ju diskutera syftet med att skriva överhuvudtaget. Är det för att få besökare så tror jag man missar poängen.

      Radera
  9. Intressant inlägg! Jag tycker man kan vara restrektiv med att säga att man bloggar osv. Däremot kan man ju försöka få igång en diskussion.
    Tror man utvecklas mycket genom att få med andra, fler att diskutera med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Problemet är ju bara att hitta rätt personer att kunna diskutera med så att man verkligen utvecklas också :P

      Radera
    2. Absolut! Fast jag tror att vi gynnas ifall fler blir involverade och handlar aktier.
      Det jag kan sakna är därimot det lugna sansade samtalet över 1 Öl för att t.ex. diskutera RATOS Preferensaktier. Vilket jag definitivt inte kan göra med mina vänner nu.

      Radera
    3. Amen! Vi får fixa en bloggträff någon gång så att man kan diskutera med lite vettiga själar ^^

      Radera
    4. Precis! Vet att det t.ex. i Stockholm finns det så kallade aktiebaren om jag minns rätt, genom Aktiespararna.
      Jag tror man tjänar på att försöka diskutera oss bloggar imellan, däremot ska man inte distansera sig från övriga människor. Om man nu kan dra den gränsen.

      Radera
  10. Mycket bra inlägg! Kommer kanske skriva något liknande inlägg själv så småningom. Länkar i så fall hit :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Intressant blogg du har. Hade missat den helt. Men har lagt till den på min blogglista nu :)

      Radera
  11. Kul att du gillar min blogg! Läser även din regelbundet sedan en tid.

    Din blogg ligger nu på min länklista oxå :)

    SvaraRadera
  12. För min del finns det inte en chans att kunna vara öppen med att man bloggar. Avundsjukan och skitsnack skulle förstöra för mycket. Nu får man själv välja vem och hur mycket man vill dela med sig. Men skulle vissa personer i ens omgivning få tillgång till ens blogg där man är rätt öppen med sitt sätt att tänka, resonera samtidigt som man redovisar siffror och belopp skulle det bli för mycket för vissa.

    Väldigt konstigt att istället för att inspireras, kunna diskutera och investera, spara eller få ordning på ekonomin så är det tvärt om.


    Själv blir jag bara inspirerad av att läsa att andra har liknande mål och intressen och att man kan utbyta idéer. Jag har lärt mig massor genom diverse bloggar, synd att inte ha några som man kan diskutera med IRL.
    Mvh/XO

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig totalt. Pengar är ett väldigt känsligt ämne för folk tråkigt nog.

      Radera
    2. Jag tror att vissa är rädda för att inse sin egna situation i förhållande till vissa andra som kanske är mer medvetna om t.ex. sin skuldsättning och möjligen har mer pengar.

      Radera